JohannaFridaWilma

Idag fyllde vi i visum-ansökningar och lämnade in pass och pengar. Det känns i magen att vi snart är påväg! Nästa tisdag ska vi ut och äta tillsammans, Bangladeshisk mat! Ska bli intressant faktiskt!

Vi har lite att fixa denna veckan med vårt projekt eftersom det inte blivit så mycket de senaste två veckorna då vi mest hållit på med Classical Moments.

Förövrigt så hatar jag bussar, busschaufförer och folk som åker buss. Först struntar en buss blint i mig för att jag tog lite lång tid på mig att komma fram med kryckorna, detta resulterade i ett argt Knytte och förfrusen bak. När det väl kommer en annan buss så struntar chauffören blint i att jag till viss del är invalid och gasar på INNAN jag slått mig ner. Följderna av detta idiotiska beslut blev minst sagt ödesdigra..En väska flög åt ett håll, kryckor åt ett annat och en numer mycket arg Johanna till ett tredje. Tillsist för att göra det hela lite mer pinsamt och jobbigt för mig så skiter alla passagerare i mig, ingen hjälper mig med mina kryckor, min väska eller med att försöka få upp mig, de bara glor och när jag väl kommit upp och packat ihop mig själv och mina saker (jag kan garantera att det krävs ansträngning i en körande buss när man dessutom hoppar omkring på ett ben) då skiter alla i att flytta sig så att jag kan sätta mig. Den närmsta stolen var ockuperad för att en stackars medelålders fet man skulle vila sina fötter där. Han tittade oförstående på mig när jag frågade om han kunde flytta fötterna! Dessutom muttrade han något om att där var plats längst bak i bussen... Jag fick behärska mig för att inte skrika åt honom hur jävla ful och lat han var, precis som om jag var särskilt pigg på att stylta längst bak i bussen efter att jag precis krånglat mig på helvetet.

Han kan dra åt skogen. Busschaufförer, bussar och andra passagerare får gärna följa med.