Vojne vojne!

Vet ni ens vad det ordet betyder?
Haha, inte jag heller. Det är bara så att min mormor alltid säger det när hon "ojar" sig.
Så jag har alltid tagit det för givet, att det är "oj", fast på finska.

Men anledningen till att jag vojnar mig är för att jag är kass på att uppdatera, eller jag uppdaterade inte igår i alla fall. Men nu var det som så att jag och min käre boyfriend hade lite kvalitets-tid.

Mitt surande efter att jag inte fick gå på utomhusbio lade sig aldrig riktigt i söndags. Jag envisades om att vara sur i fyra timmar. Tro mig, det är inte likt mig. När jag väl tagit mig till Klagshamn (som tar nästan 2h med buss) skällde jag ut Gustav och var jätte-knyttig.

Om ni undrar hur det är att vara jätte-knyttig så är det, enligt Gustav, när jag anstränger mig så hårt för att vara sur att jag börjar gråta (jag var egentligen jätteglad att se honom) sen, för att göra hela situationen dramatisk slänger jag picknicken som jag inhandlat till vår bio-kväll efter mig och skriker "här har du din jävla picknick". Sen, för att göra det hela ännu mer dramatiskt låter jag Gustav springa ifatt mig. När han väl har kommit ikapp (efter att ha dämpat ett skrattanfall, jag var tydligen patetisk?) så hotar jag med att ta bussen hem.

Fast.. ja, min surhet höll inte i sig så länge. Jag var inte sur egentligen, eller jo, det var jag. Men inte på Gustav, inte för en så patetisk sak som att han inte ville följa med på utomhus-bio, jag är ingen sadistisk flickvän, jag brukar vara en väldigt snäll och öm flickvän, nej jag surade bara för att jag ville ta ut allting. Det var ju faktiskt ett ypperligt tillfälle!

Ibland har man lov att vara en riktig bitch, eller, lov och lov. Men, man kan alltid skylla på pms!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0