Mister trött

Insåg precis att jag skrev "ljusade" i stället för lyste i förra inlägget.

Grovt grammatisk fel, svenska är ett svårt språk. Som försvar till detta misstag har jag att vi har typ den svåraste grammatiken i världen, det har jag hört i alla fall.

Jag ska inte ändra det felet, tyckte det var så charmigt. Ni vet som fel kan vara ibland. Gluggar mellan tänderna på tioåringar är också charmiga och prickiga kalsonger och hål i strumpan. Och fula julgranar.

Exempel på saker som egentligen är hemska men som är ganska charmiga ändå!

Två upptäckter

Det är jullov och klockan är tre minuter i 01. Idag har jag gjort massa bra saker, imorgon ska jag publicera "Sagan om julgranen ingen annan ville ha". Oj, det lät som om jag hade skrivit en bok. Det har jag inte, inte än i alla fall (someday). Nej, jag har bara lyckats köpa hem en enormt ful julgran, som jag sedan dränkte i glitter som kompensation. Ni vet det är uttrycket "allt klär en skönhet"? "Ingenting klär en ful gran" kan jag ju slå till med då.

Som sagt, klockan är mycket och jag gjorde precis två upptäckter.

1. Jag har inga lakan i min säng eftersom jag fick för mig att byta dem.
2. Jag har ovanligt finn-fri hy. Anar ni hur mycket den upptäckten ljusade upp denna natt? Öljästtabletter och zink är receptet för det. Tack gode gud för natur-hokus-pokus.

Nu gjorde jag precis en tredje upptäckt:

3. Jag bör bädda sängen.

(och en fjärde)

4. Jag har fortfarande smink på mig och jag har inte borstat tänderna.

Fasicken, jag är ju trött.


En fin liten snöängel


Fotot taget av mig med skolans EOS 450 D. (Vill ha en sådan kamera!)

En riktigt mysig bild. När jag skrev titeln fick jag en liten idé. Jag måste ju fotografera en snöängel! Jag har fina vingar (dock lite brutna och fjäderlösa) och jag har snön. Det enda jag inte har är någon som ställer upp. Det kanske går att sätta sådana vingar på Freddie? Hmm, antagligen inte med tanke på att tomteluvan var en pärs.. Med lite godis, tålamod och järnvilja ska det nog gå!



2009 börjar lida mot sitt slut

Och jag har ingenting att göra vid årsskiftet!

Hur ofta händer det?

Jag har den perfekta klänningen, löshåret som ska i (tänker knappast visa upp mig i min misslyckade lilla frisyr som jag så fint kallar "lång-bob-med-hack-i-luggen-och-puderrosa-jävla-slingor-bryr-mig-inte-ett-skit-om-att-Lady-Gaga-såg-ut-så-i-den-nyaste-musikvideon-frisyren". Nej, jag ska aldrig vara hårmodell igen. Så löshåret ska på plats, det enda som fattas nu är skorna. Kanske hittar fina på mellandagsrean eller i garderoben. Och just det... festen saknas ju också!

Suck.

Nä, nu ska jag slita mig ifrån datorn och hoppa i mina knallrosa skidbyxor och pulsa ut i den fantastiska snön med den mindre fantastiska hunden. Det ska bli långpromenad och snöängel har jag lovat, dessutom ska jag försöka avsluta mitt gymkort, men det ska tydligen göras så besvärligt som möjligt. Lurendrejeri är vad det är. Efter det ska jag pulsa hemåt i den underbara snön med den illaluktande hunden (jag tycker om honom, ibland). Idag ska jag dessutom hinna sola, lämna tillbaka hyrfilm, städa mitt rum och göra någon god maträtt som innefattar blomkål. Så jäkla sugen på blomkål!


Jag syns i trailern till Wallander - Dödsängeln!

Det är såååå coolt att jag kan dö. Det här är början på något nytt och stort. Det är början på ett nytt liv.

Bara väntar på att mina inbitna fans ska kasta snöbollar på fönstret och skrika efter min autograf, alla ser likadana ut som mig såklart. Sådär som väldigt inbitna fans gör (och eftersom jag har suttit hårmodell och "frisörskan" gjorde lite tokigt så ser jag ungefär ut som jag gjorde i trean när jag lekte med saxen). Det kommer bli Oscargala nästa. Herregud, Malin Åkerman släng dig i väggen. JAG är Sveriges nästa hopp!

Eh.. Sådär, nu har mina luftslott sjunkit lite, jag syns kanske inte riktigt så jättemycket. Man ser mig lite då och då, om man tittar noga. Men, som min mamma alltid har sagt: drömma får man!

Ni kan ju titta efter själv, det är i alla fall vår fina underbara flickkör som är med och sjunger i början. Fy vad jag längtar tills den kommer ut! DÅ ska vi ha filmpremiär allesammans och rulla oss i vår egen lycka..


This is me



Numer är Photoshop ett riktigt kvällsnöje. Jag är glad att jag valde fotografisk bild som I-val. Det har hjälpt mig jättemycket, nu vill jag bara fotografera hela tiden! Tänk så kul det hade varit om tomten kom med en canon eos 400 i julklapp. Då hade jag nog inte gjort annat än fotograferat sådana här bilder och pillat med dem i photoshop. Inte för att jag är duktig på det, utan för att det är kul!

Så detta är då jag, mitt självporträtt. Lite crazy sådär!

Jag är sne



Fortsätter grymta över att min cykel är stulen, jag har beklagat mig tillsammans med två lussebullar och nu fick jag ångest över det. Bäst att jag tvättar av sminket, hoppar i gympaskorna och promenerar en liten stund. Kan ju besöka solariumet också, konstgjord sol är alltid bra för humöret.

Sen hoppar jag på en buss till Malmö, min fina pojkvän fick ett infall igår och lovade mig en runda i stan, älskar att gå runt där när det är kallt, mörkt och allt julpynt lyser så fint!

Nu till action!

Den som ingen cykel har..

Jaha. Såklart. Nu har dumma lilla Johanna utan någon form av hjärnsubstans varit i farten igen.

Gud vad jag avskyr den delen av mig själv, delen som absolut inte tänker längre än vad näsan räcker. Man ska INTE ställa sin cykel över natten på övre, absolut inte under en helg. Det stället är ökänt. Jag avskyr det. Det är hopplöst, min hjärna är hopplös.

Så nu har jag sprungit runt i halva Trelleborg och provat min cykelnyckel i alla svarta monarkcyklar jag sett. Folk måste tro att JAG är cykeltjuv.

Fyfan vad arg jag blir. Det är ju någonting som är väldigt fel egentligen om man inte kan få lov att ha sina saker ifred. Nu för tiden kan man inte ha någonting ifred. Man borde inte cykla någonstans för folk snor ju cyklarna och man kan ju inte gå iheller för då blir man överfallen! Inte kan man köra bil för den delen, det är miljöförstörande OCH det är fruktansvärt dyrt.

Jag är så arg.

Vad är det för fel på samhället? Och vad är det för fel på mig, lever jag i någon låtsasvärld? Man vet om att man inte ska ställa ifrån sig sina cyklar, det vet man ju. Men någonstans hoppas man på det mesta.

Jag dör.

Lucia

Imorgon ska jag vara i skolan halv åtta. Varför är jag då uppe halv ett på natten undrar du kanske? Bra fråga. Har inget svar på den, inget vettigt. Är bara opepp på att krypa ner i en kall (ensam) säng. Saknar Gustav. Jag är dålig på att sova ensam..

Imorgon är det lussetåg med alla musikesteter. Egentligen är jag DT (dans och teater) men jag och ett par till ställde upp för att det var för få tjejer. Jag älskar lucia så det gör inte mig ett dugg, förutom det faktum att jag ska vara där halv åtta. Det är då det är riktigt skönt att ha körkort!

Imorgon ska jag baka lussekatter med mamma och förhoppningsvis Gussieboy, jag har suktat efter lussisar hela veckan och försökt mig på olika caféers varianter, men inte känt att suget slocknat. Jag kräver viss finess när det gäller lussisar och det är att mamma gör dem!

Godnatt!

Julkort



Så fint det blev va? Jag är långt ifrån ett proffs på kameror eller photoshop, för ett par veckor sen hade jag ingen aning om vad skärpdjup var och hur man ens startade photoshop. Men efter en kväll fylld av svordomar, pilleri och knåperi så blev resultatet såhär. Härligt julkort trots allt. Freddy är ganska söt. Men det är bara för att man inte känner lukten av honom, (jag lovar, han stinker, det kan varenda kotte konstatera).

Nu är en del av fotografiuppdragen avklarade. Bara självpoträttet kvar. "Bara"...

Nu är det jul - på riktigt!

Den absolut enda gången det är okej att lyssna på Carola är till julen. Carola är ingen större favorit här inte, har riktigt svårt för henne, men jag ÄLSKAR Himlen i min famn, fast det är inte tack vare Carola.

Förra året var jag med i Trelleborgs Lucia och vi sjöng vår egen version på den här låten. Vi var fantastiska och nu i fredags hade vi kröning för detta årets lucia och hennes tärnor och då sjöng vi denna låten igen. Jag får lika mycket rysningar varenda gång.

Lucia är det absolut bästa med julen, för då får man sjunga!

Idag ska jag faktiskt gå årets första luciatåg. På Odd Fellow med ett par tjejer från kören, vi får nog till och med lite money för det. Som sagt, det absolut bästa med julen.



Ni behöver inte titta på henne, bara lyssna! Och tänk att vi gjorde det mycket mycket bättre! (Man får lov att vara lite självgod ibland)

If you like it?



Hahahhahahahahaha. Förlåt, man får inte skratta åt sånt här.
HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA. Nej, nu får jag dåligt samvete. Han är ju rätt duktig, typ. (Försöker sympatisera)


Alltså, ni får tycka jag är konstig som har lagt märke till det här, men är det hans lem (kommer inte på något mer passande ord för den här texten) som dinglar långt ut på magen, där, vid kulan? Tål att tänkas på. Eller nej, vill helst bara.. sudda bort den bilden...

Provförpackningar

Ni vet de där gratis-förpackningarna man kan få i tidningar ibland? Som typ innehåller det nya shampoot eller bodylotionen osv. Reklamproven?

Jag har kommit på hur hela den idéen fungerar!

Idag när jag duschade så tänkte jag att jag skulle prova en såndär gratisprov, gratis är ju faktiskt gott. Men grejen är att den är helt jävla omöjlig att öppna, hur mycket jag än slet, bet och drog så gick det inte. Det enda som faktiskt fungerar är att klippa upp den, och hur många har en sax i duschen?

Inte jag i alla fall.

Och så här kommer det fortsätta, för ofta jag skulle gå ut ur en ångande varm dusch för att klippa upp ett jävla gratisprov? Nej, skulle inte tro det. Men jag är ändå nyfiken, och jag kommer vilja prova det här shampoot, så istället för att leta upp en sax så kommer det sluta med att när jag nästa gång ska inhandla nytt shampoo och ser den här sorten på hyllan kommer att tänka "just det, det har jag ju inte provat, jag kunde ju inte öppna förpackningen".

Så vips har företaget sålt ett shampoo, UTAN att kunden vet om det är bra eller dåligt för man kommer ju inte in i gratisförpackningen.

Förjävla smart affärsidé!

Det gnager i magen, tårkanalerna fylls och en varm känsla sprider sig ända ut i fingertopparna

Vilken lång rubrik.

Om sju långa, korta, innehållsrika, långsamma, och framförallt kärleksfyllda (förhoppningsvis) månader åker jag till Spanien. Ett år. I ett helt långt år. Ett år är längre än sju månader.

Det känns rätt i magen, samtidigt som det känns fel. Men det är väl en mänsklig instinkt, saker som inte känns 100 procent trygga tvivlar man inför. Det gäller att stå emot den känslan, mänskliga instinkter är ändå rätt överflödiga.

Hur ska jag klara mig utan Dig. Du som håller samman min värld. Du som faktiskt förstår mig. Det knyter sig i magen bara jag tänker på det, utan Dig. Du, Dig, Honom, Han, Min, Mitt, Hjärta, Finaste. Du har många namn. Utan din nacke, utan din stora starka famn, utan dina blå hundögon som tittar på mig med den allra vackraste öppenhet jag någonsin stött på. Jag tror man kallar det kärlek, inte förälskelse utan kärlek. Du som kommer med det jag behöver, som lyssnar och som förstår, som ställer upp på att vara den jag är arg på, för att sedan lugna ner mig och göra mig glad. Bara för att Du finns så blir jag glad. Jag blir helt varm i magen, det pirrar till och ögonen fylls av tårar. Så mycket älskar jag Dig. Så frågan är, hur ska jag klara mig utan Dig?

Men jag måste, Du vet ju hur jag är när jag måste någonting. Du om någon förstår, det är jag så glad för.

tio vackra ord

Utan inbördes ordning

Morgondagg
Piruett
Trollslända
Puss
Tindra
Krusidull
Mjuk
Varm
Doft
Kärlek
Vänskap
Mamma

Det blev tolv..

Så fint att jag tänker snurra in i duschen nu med ett mysigt leende och raka benen efter att ha bastat med mamma. Mammor är döbra att ha. De sätter en på plats när man behöver det men de hjälper en också upp ur de allra värsta kriser och de vet exakt vad man behöver vid rätt tillfälle (för det mesta). Det är bara att erkänna, mammor är nog något utav det finaste som finns!

Kära gamla barndom

Idag åt jag upp min chokladkalender.

Ni vet den där med High School Musical motiv. Jag har faktiskt försvar! Jag har alltid gjort det, ända sen jag var liten och jag kan ju inte som artonåring bara strunta i det. Då försvinner hela julkänslan!

A selfportrait



Vi har fått en del uppdrag i fotografin nu. Julkort och självporträtt. Julkortet känns väldigt mycket enklare än självporträttet. Är inte så förtjust i tanken på att egentagna bilder på mig själv ska ställas ut på skolan. Det känns så... egotrippat.

Mina små tultor var i tidningen!




Jag har visserligen lagt skridskon på hyllan nu under hösten, men konståkning ligger mig varmt om hjärtat! Här är två av mina åkare, som har blivit stora och riktigt duktiga. Jag dömde dem i en tävling för ett par helger sen.

Julia, den understa bilden har jag tränat sen hon började åka. Det är så kul att se hur de har utvecklats!

Till våren ska jag förmodligen börja träna själv igen, det var dock flera år sedan nu så det kommer vara ringrostigt...

Fotografilektion


För ett tag sen skulle vi leka med skuggor. Det var ett jävla asande med gigantiska lampor (som typ hade kunnat värma upp ett växthus). Men effekterna är sjukt coola, och jag vet, det är inga proffsbilder, men jag är påväg att lära mig, aight?






High School Musical?

Varför min mamma har köpt en chokladkalender till mig är ett mysterium. Men att hon köpt en med motiv från High School Musical är ett ännu större sådant.

Jag gillar inte High School Musical?

Men jag gillar chokladkalendrar, så TACK mamma!


Tant Råbiff




Sen Gustav visade det här för mig första gången har min syn på Robert Gustavsson förändrats radikalt. Hna kan nog vara den duktigaste komikern, imiteraren med mera i Sverige. Han är grym. That's fact!

Love is just a game

Elephant Love Medley - Moulin Rouge.

Vet inte om det bara är ester som går igång på den här låten i festsammanhang, men ja, i lördags blev detta en riktigt partyhit. Strange.

Men filmen är grym, scenografin, storyn och musiken est fantastique!


Simma från stranden "jag" till stranden "du" i havet "vi"

Hur underbart är det på en skala att ha sovmorgon varje onsdag till halv ett?

Ville bara göra er lite avundsjuka! Det är riktigt vardagslyx att sova till tio en onsdagsmorgon, utan att vara försenad!
Så nu har jag suttit och tittat på "Efter tio" med Malou. En riktigt myskvinna den där Malou! Dagen till ära hade hon bjudit in Jan Guillou och Björn Ranelid.

Riktigt underhållande faktiskt. Ranelid måste ju vara något utav det mest självupptagna gud placerade på denna jord, fast Guillou är kanske inte för långt efter egentligen, men när man sätter dessa två självupptagna författare bredvid varandra så uppstår någonting som så fint kallas kulturkrock. Väldigt underhållande!

Jag är väl inte så mycket för Björn Ranelid men han ruvar på en hel del fina citat faktiskt, tråkigt nog använder han samma om och om igen. När jag började ettan så hade vi Björn Ranelid som föreläsare på vår skola, och då kommer jag ihåg hur han pratade om stranden du och jag och havet vi, med mera. Samma citat kom upp idag, dessutom med en mycket överlägsen min och ett belåtet leende. Man såg hur han tänkte "Jasså du, Guillou, tror du att du kommer på något bättre än det här citatet?"

Det roligaste var ju faktiskt att efter Ranelid skrytit om hur en kvinna tatuerat in ett av hans citat ("man bär sitt barn som den sista droppen vatten", eller något sånt) så kontrar Janne med "man dricker upp den sista droppen vatten, förhoppningsvis äter man inte upp sitt barn.

Som sagt underhållande!

Bangladeshförberedelser och bussförbannelser

Idag fyllde vi i visum-ansökningar och lämnade in pass och pengar. Det känns i magen att vi snart är påväg! Nästa tisdag ska vi ut och äta tillsammans, Bangladeshisk mat! Ska bli intressant faktiskt!

Vi har lite att fixa denna veckan med vårt projekt eftersom det inte blivit så mycket de senaste två veckorna då vi mest hållit på med Classical Moments.

Förövrigt så hatar jag bussar, busschaufförer och folk som åker buss. Först struntar en buss blint i mig för att jag tog lite lång tid på mig att komma fram med kryckorna, detta resulterade i ett argt Knytte och förfrusen bak. När det väl kommer en annan buss så struntar chauffören blint i att jag till viss del är invalid och gasar på INNAN jag slått mig ner. Följderna av detta idiotiska beslut blev minst sagt ödesdigra..En väska flög åt ett håll, kryckor åt ett annat och en numer mycket arg Johanna till ett tredje. Tillsist för att göra det hela lite mer pinsamt och jobbigt för mig så skiter alla passagerare i mig, ingen hjälper mig med mina kryckor, min väska eller med att försöka få upp mig, de bara glor och när jag väl kommit upp och packat ihop mig själv och mina saker (jag kan garantera att det krävs ansträngning i en körande buss när man dessutom hoppar omkring på ett ben) då skiter alla i att flytta sig så att jag kan sätta mig. Den närmsta stolen var ockuperad för att en stackars medelålders fet man skulle vila sina fötter där. Han tittade oförstående på mig när jag frågade om han kunde flytta fötterna! Dessutom muttrade han något om att där var plats längst bak i bussen... Jag fick behärska mig för att inte skrika åt honom hur jävla ful och lat han var, precis som om jag var särskilt pigg på att stylta längst bak i bussen efter att jag precis krånglat mig på helvetet.

Han kan dra åt skogen. Busschaufförer, bussar och andra passagerare får gärna följa med.

Jag har kommit på det!

Jag har kommit på hur jag ska hitta motivationen.

Träna inför Vårruset i Malmö den 3 maj! Japp, jag SKA vara med då och jag KOMMER att klara av det. Fem kilometrar ska springas och så fort jag inte stapplar runt på kryckor ska jag börja träna!

Och detta ska inte bli en av de där sakerna som jag kommer på och som jag aldrig följer upp sen. Fan att jag hoppar på kryckor nu bara...


Gentlemän?

Var är alla drömprinsar och överperfekta guys som finns i alla Harlequin-böckerna (tantsnusk)?

Idag skulle jag försöka komma ut genom en dörr, eller nej, rättare sagt två dörrar. En idiotisk uppfinning som kallas tambur fanns där imellan och den tamburen är inte särskilt stor, precis så att man får plats två personer där. Den här idiotiska konstruktion finns på vår skola och jag var ensam. Jag kan berätta för er att försöka komma ut igenom en dörr är jobbigt nog med kryckor men när man helt plötsligt ställs inför två (tunga) dörrar och en extremt liten tambur är det nästintill omöjligt när man är invalid som jag är just nu.

Bakom mig stod det MINST fem stora starka killar och pustade och suckade över att det gick långsamt, detta gjorde mig bara mer stressad och jag kan fortfarande inte riktigt hantera styltorna som jag tvingas hoppa omkring på. Det hela slutade i total katastrof och misslyckande, men jag kom ut.. Efter att jag bett en av de stora starka pojkarna att öppna för mig.

Som sagt, lite gentlemän hade ingen mått dåligt av!


Fet, finnig, ful och överkörd!

Sitter just nu på fotografilektionen och tittar på vad alla andra elever har fotograferat från våra föreställningar. Vilka förskräckliga bilder! Eller, bildkvalitén är hur bra som helst men jag ser ut som en person som älskar rouge, rött läppstift och mitt dubbelhak-implantat. Det är riktigt hemskt!

Så, innan fotografi lektionen kände jag mig bara finnig, ful och överkörd, nu känner jag mig finnig, fulare, överkörd och dubbelhakig, dvs: fet.

Livet är så jävla hårt ibland.

Och jag som skulle träna nu när jag äntligen inte går så mycket i skolan, vad händer då? Jo, man går och får foten överkörd istället. Life is good!


RSS 2.0