I flera bitar
Jag flyttar nog hem till pappa imorgon. Ja, det gör jag. Jag tror det är bäst för alla parter. Mest för mammas del, avlastning i mammandet. Jag är en krävande person, det är jag nog.
Ska bara orka ta tag i det. Men hellre det än att vara här och känna mig dum. Skämmas. Det är jobbigt att ha en familj med en mamma och en person som man mer eller mindre är ihoptutad med och så jag. Vi är inge enkla personer någon av oss.
Visst är det krävande den här konstellationen, och jag känner mig kvävd. Och jag blir ledsen och jag blir irriterad och jag smäller av och jag gråter.
Ja, jag är medveten om att jag är löjlig. Ja, jag är dessutom medveten om att det finns värre saker att oroa sig för. Ja, jag kanske beter mig som om världen snurrar runt mig, men det är väldigt sällan jag tänker så på riktigt liksom.
Jag tycker inte att världen ska snurra runt mig, jag är ju den som vill vara överallt och finnas till överallt för att jag vill... vad vill jag egentligen?
Jag är nog för stor för det här, men alldeles för liten för att ha något att säga till om. Att sticka härifrån känns som ett bra alternativ. Bort. Men ändå så är jag så hemmakär, men just nu känner jag mig dum. Smyga runt på tå för att jag skäms för att jag beter mig som en, ja du sa det, en idiot. Jag är dum i huvudet. I know.
Nu ska jag sova, och tycka synd om mig själv, det är sant, jag älskar att tycka synd om mig själv. Det är verkligen det bästa jag vet.
As we are
Karin Boye sa en gång att det gör ont när knoppar brister. Ingen vet egentligen vad hon menade med det, det enda vi kan göra är analysera, reflektera, diskutera. Ni vet allt det där som står i mvg-kriterierna.
Det gör ont när knoppar brister. Det är vår nu men alla känns mer depp än när det var vinter. Det är vår och solen skiner och vi borde sitta på skolbänkar och få fräknar på näsan. Jag tänker inte vara depp, det är dags att gaska upp sig. Det är vår mina vänner, sen skiter vi väl om knopparna får ont?
Mor min säger att vi ska städa imorgon. Vårstäda. Jobbigt det lät. Vårstäda innebär damma, dammsuga, tvätta, vädra, damma lite till, tvätta, vädra, damma än en gång, tvätta, svabba, damma, damma, damma...
Det gör jävligt ont när knopparna brister.
En regnig dag
Min pojkvän gav mig precis en puss på munnen, för att sedan säga att jag luktar äckligt i den. "Hallå, halsfluss luktar inte gott". För att vara snäll mot mig ska han nu skiva grapefrukt, "C-vitamin som hjälper ditt jävla immunförsvar". Undrar i mitt stilla sinne vilket immunförsvar han menar, kanske det som alla andra hoppas så mycket på? Personligen har jag gett upp hoppet, det är och kommer nog alltid vara avlägset. Men det finns värre saker än avlägsna immunförsvar. Nu ska jag försöka äta skivad grapefrukt, om det går ner i min igensvullna hals.
Jack Johnson är född på Hawaii. Inget som förvånar mig. Han är nog en sån som springer runt i flip-flops och blommiga skjortor och surfar på ljumma vågor. En riktigt livsnjutare. En sån som man skulle ha blivit.
Genusvandring
Daniel i min klass tycker att jag är sexist. Jag är nog det. Både kvinnor och män är sexister. Eller jag är ingen SÅN sexist. Jag trycker aldrig ner andra människor, jag bara tycker lite saker om män ibland, att de är lite svin ibland.
Men sedan jag träffade Gustav har jag också ändrat uppfattning radikalt. Dessutom har jag många fantastiska killkompisar som är väldigt långt ifrån svin.
Det är kanske till och med bra för tjejer att vara lite sexister ibland? Det snackas ju jämt om att vi tjejer borde ta jämställdheten i våra egna händer, stå upp för oss själva. Då kanske en liten bit sexist inte är något dåligt?
Uppfatta mig rätt nu, jag tycker INTE det är okej att trycka ner en annan person pga deras kön. Verkligen inte.
Nu ska jag fortsätta med mitt PM, sen är det lov. Ikväll ska jag på räkfrossa med Lindy och Emmely. Jag tycker inte ens om räkor, men jag ska lära mig. Fasar lite inför detta, de är rosa och ostbågeformade och luktar fisk. Gott? Svårt att tro det..
Studentliv
Halvkass fransk manikyr och en finne på kinden
Jag älskar dem orden och de enda som kan säga det så att jag verkligen tror på det är min mammut och min pojkvän. Även om min pojkvän tagit över som den person jag berättar mest för så står mamma kvar på sin guldpiedestal.
Ni vet den här perioden då man håller på att bli någonting man aldrig varit förr? Den är spännande, jobbig och uppslitande. Nu börjar man tänka "jag" om sig själv och inte som en person som måste ha sin mors tillåtelse för allt. Man håller på att bli någon som faktiskt snart kommer att ta hand om sig själv, förhoppningsvis. Men allting strider mot det lilla knyttet som helst vill krypa upp hos mamma och få kinden struken och höra att allting faktiskt kommer att bli bra.
Lars Winnerbäck har oftast väldigt rätt för sig, i alla fall om känslor som berör områden som ångest, smärta och hjärta.
Det kallas tvivel det där som stör
Det kallas för en klump i magen och ett konstigt humör
och jag ser hur du tänker på nåt
hur du längtar dig bort
som en fågel i bur
En obehaglig distans
en konstig känsla nånstans
Det känns tomt - eller hur?
Men egentligen är jag inte så värst ångerfylld eller mår dåligt det är bara det att här står livet i farstun så nära inpå..
När Gustav kommer ska jag pussa på honom.
För att ibland behöver man någon på sniskan
Tittar på universums sämsta film. Att man får lov att göra så dåliga filmer. Ännu värre att man får lov att visa den på tv. Herregud, det är ju alla hjärtans dag idag, hur kan man då slänga upp en B-film som Romy och Michele på tv då? När temat är som upplagt för filmen så går man en helt annan väg och tar den sämsta komedin med två korkade blondiner där den ena pratar som om hon har en bubbla i halsen och den andra som om hon inte fattar någonting. Usch.
Som sagt, mitt humör har inte varit på topp den här helgen. Känns skönt att det är måndag imorgon, jag ska ta vara på den här veckan. Göra allting som står på min att-göra-lista och jag ska bara njuta av dagen.
Dagarna börjar ju rinna iväg nu. Det gör sig mer och mer relevant. Att snart är gymnasietiden slut. Att jag snart sticker till Spanien.
Haha, antagligen är det B-filmen som får mig på sådana här tankar; återträffar med gymnasiefolken. Jag har gått i tre olika klasser och umgåtts med folk som inte gått i min klass, så jag vet inte riktigt vilka jag hade velat ha återträff med.
Om tio år är jag i alla fall nöjd med mitt liv. Då ska jag inte behöva ljuga ihop någonting för att imponera, jag ska bara vara så jävla imponerande. Inte för att jag tjänar mycket pengar eller så, mest för att jag kommer vara så tillfreds med allt. En yoga-tant kanske? En fembarns-mamma? En social antropolog som reser världen runt och klär mig i tunikor och har fotlänk med bjällra, som skriver små artiklar till olika tidningar och som är gift med Gustav.
Haha, oj, där lät jag fantasin skena iväg. Men så hade jag kunnat ha det! Resa runt överallt och ha ett fint litet hus med tavlor med porträtt av Buddha och vackra lyktor som hänger i taket och att jag fyller på våra fina samlingar med saker överalltifrån varenda gång jag kommer hem. Jag är aldrig borta för länge och de gånger jag är det så kommer Gustav och hälsar på. Fast han inte vet om det så kommer han också vara delaktig i något projekt, kanske bygga upp infrastrukturen i ett land?
Men innan vi kommer dit så ska vi bo i en liten studentlägenhet med en filt från Ikea på vår soffa från second hand. En liten kokvrå och nudlar till middag varje dag, hur vi sitter till långt in på nätterna med näsorna i varsin bok, i sista sekund inför tentan nästa dag, i vår stora säng med massvis av kuddar. Jag i en av hans gamla tröjor och bara ben och han i ett par slitna joggingbyxor. Med massa värmeljus och gamla rockklassiker spelandes i bakgrunden.
Vi har dessutom samlat ihop en hel del bilder på Marilyn Monroe och så har vi en rosa dammsugare som Gustav hatar.
Här skenar min fantasi iväg. Innan dess ska jag till Spanien och innan dess ska vi gå igenom studenten.
Tja, nu ska jag sova!
Jag lovar!
Tänkte skriva ner mina nyårslöften, för att föreviga dem liksom, och så att jag inte kan ljuga för mig själv.
- Sluta äta godis, chips, och dricka läsk. Här ingår naturgodis, det absolut bästa som finns! Det har faktiskt gått riktigt bra, 11 dagar nu! Nu är sötsuget (nästan) borta!
- Bli lite mer strukturerad. Ni skulle ha sett platsen där jag sitter just nu.. Här är inte en tum av bordet som inte är täckt av mina papper, tuggummipaket, pennor, fjärrkontroller etc.
- Träna! Jag har faktiskt gått på en träning, men sen blev jag sjuk (som vanligt). Nu är det konståkning som gäller. Hurra!
- Må bra. Och i detta löftet inkluderar allt som jag mår bra av. Gustav, vänner, familj, ta det lugnt, läsa. Må braaa helt enkelt!
Sådärja, färdigskrivet. Nu är det dags att bli duktig och göra det du ska Johanna.
Ciao!
Mitt 2009
Ni vet den där känslan man kan få när ett år börjar lida mot sitt slut? "Jag har inte gjort någonting vettigt alls detta förbaskade året, men nästa, ja nästa, då jävlar ska alla mina önskningar bli verklighet". Ja, ni känner säkert igen den känslan? I alla fall brukar jag lida av de här tankarna i slutet av december, men i år tänkte jag skriva en sammanfattningslista av 2009. Så att jag slipper det där bekymret med ångest över året som gått, för det har ju gått liksom..
Under 2009:
Våren
- Fortsatte jag att vara tillsammans med min älskade Gustav.
- Var jag under våren väldigt mycket tränare uppe i ishallen.
- Fick jag till uppgift att koreografera den största delen av Trelleborgs Konståkningsklubbs is-show.
- Brände nästan ut mig.
- Åkte till Österrike, Salbach med Gustav och lärde mig åka skidor, kom fram till att solsemestrar är överskattade.
- Träffade trevliga göteborgare i Salbach.
- Tog hand om min magsjuke pojkvän (och alla andra magsjuka på hotellet).
- Såg en råbiff för första gången! (Åt den inte, vägrade pussa Gustav efter att han ätit av den)
- Förminskade brösten. Kräktes. Mådde dåligt. Blev supernöjd och hade världens finaste kompis och pojkvän som kom och hälsade på mig på sjukhuset.
- Missade min första dansuppvisning i skolan pga operationen men fick spela gubbe och kom fram till att jag var ganska bra på teater.
- Repeterade jag inför sommarlustspelet med Emmely och Trelleborgs Revyn.
- Kom fram till att jag och Emmely trivdes väldigt bra ihopa!
- Min pappa satte in en fin liten artikel i tidningen om mig, jag blev tårögd och jätteglad. Har sparat det lilla utklippet väl.
- Fíck en liten talroll i Wallanderfilmen när vår kör provspelade.
Sommaren
- Spelade in Wallanderfilmen Dödsängeln och fick träffa massa svenska skådisar. Fick se hur filmlivet gick till och att det absolut inte var en dans på rosor. Tror vi ägnade sammanlagt 10 dagar på olika inspelningsplatser.
- Fick för första gången ha en mygga på mig i en riktigt filminspelning, det var coolt!
- Blev hämtad för allra första gången av Gustav när han hade tagit sitt körkort i sin fina Volvo. Det kommer jag nog alltid komma ihåg, hur han spelade Bruce Springsteen och att natten var ljus och hur fin han var.
- Gustav fyllde arton och blev stor man!
- Gustav och jag fick för oss att en natt köra ut i den skånska landsbygden och lägga oss på en filt och titta på himlen, det var svinkallt och jag var sjukt trött. Men det var fint!
- Spelade upp "När Jins Månsson" skulle fria med Trelleborgs Revyn som Dreamgirl, vissa dagar var där över 300 personer i publiken och solen gassade som aldrig förr! Jag fick ett litet sångsolo och vi hade glitterperuker, änglavingar och lila klänningar, dessutom sålde vi massa lotter!
- Hade världens bästa artonårsfest innan jag hade fyllt arton. Det var tack vare min pappa, han gjorde det till en av de bästa kvällarna i mitt liv. Min bror fanns också på plats. Den kvällen hade jag axellångt blont hår i små lockar, en rosa klänning som jag fått av pappa i födelsedagspresent inför kvällen och Gustavs födelsedagspresent i öronen; ett par guldöronhänge. De finaste någonsin. Maten var god, gästerna var underbara och kvällen var fantastisk!
- Blev intervjuad och fick världens största bild i tidningen, "Johanna älskar att stå på scen". Kände mig som en lokalkändis, det var ganska kul!
- Som lite för tidig artonårspresent fick jag en liten vistelse till Danmark av min kära storebror. Tracy Chapman konsert och väldigt mycket cider. Gustav var också medbjuden och det var en fin solig dag och min storebror var lika oklok i huvudet som vanligt! Men det var roligt. Tracy Chapman var, precis som jag trodde, Guds gåva till musikälskande människor. Så himla fint!
- Sen fyllde jag arton också, på riktigt. Strålande sol den dagen och vi hade föreställning i folkets park som vanligt. Hela föreställningen inleddes med att Trelleborgs Revyn och HELA publiken sjöng för mig. Riktigt mäktigt, blev så otroligt glad! Efter föreställningen stressade jag och Emmely som aldrig förr och sminkade oss på bussen för en ordentlig utekväll i Malmö som riktigt artonåring. Blev bjuden på drinkar och dansade loss, på natten kom älskade Gustav och hämtade mig och jag var världens lyckligaste!
- Denna sommaren visade jag mig på stranden också, med en viss stolthet. Jag hade ju inte gigantiska pattar i vägen. Jag i bikini, trekantsbikini! Vi spenderade ett par soliga dagar på stranden, det gamla gänget. Lekte med min undervattenskamera som jag fick av Gustav i namnsdagspresent, skrattade som aldrig förr!
- En regning dag åkte jag med Gustavs familj till Tosselilla, otroligt mysigt. Vi studsade, klappade getter, badade, åkte karuseller och åt grillad korv.
- Några dagar plockade jag jordgubbar, ett slitjobb som jag fick ca 1000 kronor för. Tror jag gjorde av med dem ganska snabbt..
- Klippte av håret till en page och kom fram till att det var min grej!
- Sen fick jag helt plötsligt jobb i en korvvagn tillsammans med Freddy (inte hunden). Det var något utav det tråkigaste jag gjort men jag tjänade massvis av pengar, eller massvis och massvis. Några slantar i alla fall. Sen slog kiosken igen, för vi hade inga kunder. Jag kommer aldrig kunna äta pölse igen.
- I slutet av sommaren åkte jag och Olivia till Göteborg. Ett par dagar på Scandic med lyxfrukost och med ett Göteborgspass som resulterade i att vi gjorde alla turistaktiviteter som gick att göra: åka paddan, åka sightseeingbuss, shoppa, gå på Liseberg, gå på Universeum, äta gigantiska kanelbullar, festa på NRJ's efterfest tillsammans med Knappet och Hakim, vi var mäkta stolta över att komma in (det var 22+). Festade lite till dagen efter på samma klubb (ännu mer stolta över att komma in, 26+). Gjorde lite obetänksamma saker, ångrade oss lite.
- Insåg att jag hade världens bästa pojkvän och att jag aldrig skulle kunna leva utan honom.
- Tillsist började skolan.
Hösten
- Första dagen i skolan och vi fick reda på mer om höstens stora projekt: Sceniska. Ett projekt som skulle innebära massa arbete från ES3's sida och framförallt samarbete. Ojoj, ska en klass som ES3 SAMARBETA? Mer gruppindelad klass får man ju leta efter. Redan första dagen fick jag rollen som Marilyn Monroe, tydligen passade det mig? Tackar och bockar, för enligt mig är hon en av de absolut sexigaste genom världshistorien!
- Körkortet började på allvar. Jag övningskörde och skrev prov om vartannat.
- Sen var det äntligen dags för uppskrivningen. Gustav hämtade mig i sin volvo och vi blev ovänner på vägen. Jag grät och skrek och var hungrig. Körkortsfotot kommer för alltd påminna mig om det. Så som jag kämpade där för att inte se ledsen ut har jag nog aldrig kämpat i mitt liv. Jag blev ännu mer arg på Gustav för att han hade lyckats göra mig ledsen innan min uppskrivning - då kommer jag ju aldrig klara det! Egentligen var allt mitt fel för jag var så otroligt nervös inför den där jävla uppskrivningen! Men jag klarade det. Tur det, annars hade det varit synd om Gustav!
- Ett par dagar efter var det dags för uppkörning. Jag har nog aldrig i hela mitt liv varit så nervös. Om jag klarade det? ... Nej.
- Andra uppkörningen beställdes snarast för att körkortet skulle bli uppklarat. Men inte denna gången heller gick det hem.
- Här i mellan begav jag mig med pappa till Grekland. Ulla fyllde 60 och hade bjudit med sin familj dit, pappa bjöd med mig. En välbehövd vecka tillsammans med min far då jag fick lära känna både Ulla, hennes barn och barnbarn. Dessutom behövde jag komma bort från trycket med körkortet som förstörde allt vad självförtroende hette. Resan bjöd på grekisk mat, sol, bad, massa drinkar, karaoketävlingar, bergbestigningar och soleksem. Det var helt enkelt perfekt!
- Körkortsångesten satt i och tredje uppkörningen beställdes. Denna gången hade jag byggt upp något som liknade panikångest inför uppkörningar och jag blackade totalt. Mannen som skulle testa mig avbröt uppkörningen för han tyckte att det var "som att sitta brevid en zombie". Inga lysande kommentarer med andra ord - jag var en fara för trafiken!
- Tiden höll på att rinna ut för mitt körkort och jag var snart tvungen att göra om uppskrivningen också. Mitt självförtroende var i bottnen och jag tänkte aldrig mer sätta mig i en bil. Som tur var så övertalade mamma och pappa mig och äntligen togs det tag i övningskörningen hemma också!
- Uppkörning bokades i MALMÖ! Pappa hällde i mig pressad citronsaft för nervositeten och jag KLARADE DET!
- För övrigt har det varit mycket party denna hösten. Att vara arton har sina fördelar och nackdelar och de går ofta hand i hand. De flesta pengarna gick åt till uteställen och dyr alkoläsk. Det var maskerader, artonårsfester, pubkvällar, danskvällar, tjejkvällar, klassfester med mera. Det var dyrt - men jävligt roligt!
- Sceniska Musikprojektet bar äntligen av stapeln. En vecka total repetition och en vecka föreställningar. Grymt lyckat och vadå ES3 kan inte samarbeta? Sammanhållningen höjdes från 0 till 3000. Det byttes om, sminkades, knäpptes strumpebandshållare, bråkades, skrattades och mysades under dessa två veckorna. INGA hämningar alls. "Nu flyger vi"! Sceniska musikprojektet avslutades med klassfest hos mig. En mycket lyckad kväll!
- Under hela hösten har det varit mycket teaterrepetition. Både scenfolket och i skolan. Resultatet kommer till våren.
- Just det! Höll på att glömma mitt och Emmelys projektarbete! Efter jobb med uppsatser och brev och projektplaner och intervjuer så fick vi äntligen beskedet! Vi ska få komma till Bangladesh! I januari bär det av mot vårt livs resa!
- Under hösten lyckades jag också få panik över studenten, eller snarare vad som händer efter studenten. Jag lyckades få tag i en familj i Spanien och dit bär det av en vecka efter studenten. Ett år i Spanien. Tjohej!
- Sen blev det jul och nyår och allt vad det innebar. Julafton spenderades med pappa hos Robban och nyår - slutet av ett väldigt lyckat 2009 spenderades med min pojkvän, en av de mest centrala delarna i mitt liv under detta året. Förhoppningsvis resten av mitt liv också, men det återstår att se.
Nu, ett par dagar in på 2010 så är jag spänd. Det är nu det gäller!
Tack för mig. Tack för ett bra år, tack för att jag finns och för att folk i min närhet finns. Tack!
Mister trött
Grovt grammatisk fel, svenska är ett svårt språk. Som försvar till detta misstag har jag att vi har typ den svåraste grammatiken i världen, det har jag hört i alla fall.
Jag ska inte ändra det felet, tyckte det var så charmigt. Ni vet som fel kan vara ibland. Gluggar mellan tänderna på tioåringar är också charmiga och prickiga kalsonger och hål i strumpan. Och fula julgranar.
Exempel på saker som egentligen är hemska men som är ganska charmiga ändå!
Två upptäckter
Det är jullov och klockan är tre minuter i 01. Idag har jag gjort massa bra saker, imorgon ska jag publicera "Sagan om julgranen ingen annan ville ha". Oj, det lät som om jag hade skrivit en bok. Det har jag inte, inte än i alla fall (someday). Nej, jag har bara lyckats köpa hem en enormt ful julgran, som jag sedan dränkte i glitter som kompensation. Ni vet det är uttrycket "allt klär en skönhet"? "Ingenting klär en ful gran" kan jag ju slå till med då.
Som sagt, klockan är mycket och jag gjorde precis två upptäckter.
1. Jag har inga lakan i min säng eftersom jag fick för mig att byta dem.
2. Jag har ovanligt finn-fri hy. Anar ni hur mycket den upptäckten ljusade upp denna natt? Öljästtabletter och zink är receptet för det. Tack gode gud för natur-hokus-pokus.
Nu gjorde jag precis en tredje upptäckt:
3. Jag bör bädda sängen.
(och en fjärde)
4. Jag har fortfarande smink på mig och jag har inte borstat tänderna.
Fasicken, jag är ju trött.
2009 börjar lida mot sitt slut
Hur ofta händer det?
Jag har den perfekta klänningen, löshåret som ska i (tänker knappast visa upp mig i min misslyckade lilla frisyr som jag så fint kallar "lång-bob-med-hack-i-luggen-och-puderrosa-jävla-slingor-bryr-mig-inte-ett-skit-om-att-Lady-Gaga-såg-ut-så-i-den-nyaste-musikvideon-frisyren". Nej, jag ska aldrig vara hårmodell igen. Så löshåret ska på plats, det enda som fattas nu är skorna. Kanske hittar fina på mellandagsrean eller i garderoben. Och just det... festen saknas ju också!
Suck.
Nä, nu ska jag slita mig ifrån datorn och hoppa i mina knallrosa skidbyxor och pulsa ut i den fantastiska snön med den mindre fantastiska hunden. Det ska bli långpromenad och snöängel har jag lovat, dessutom ska jag försöka avsluta mitt gymkort, men det ska tydligen göras så besvärligt som möjligt. Lurendrejeri är vad det är. Efter det ska jag pulsa hemåt i den underbara snön med den illaluktande hunden (jag tycker om honom, ibland). Idag ska jag dessutom hinna sola, lämna tillbaka hyrfilm, städa mitt rum och göra någon god maträtt som innefattar blomkål. Så jäkla sugen på blomkål!
Provförpackningar
Jag har kommit på hur hela den idéen fungerar!
Idag när jag duschade så tänkte jag att jag skulle prova en såndär gratisprov, gratis är ju faktiskt gott. Men grejen är att den är helt jävla omöjlig att öppna, hur mycket jag än slet, bet och drog så gick det inte. Det enda som faktiskt fungerar är att klippa upp den, och hur många har en sax i duschen?
Inte jag i alla fall.
Och så här kommer det fortsätta, för ofta jag skulle gå ut ur en ångande varm dusch för att klippa upp ett jävla gratisprov? Nej, skulle inte tro det. Men jag är ändå nyfiken, och jag kommer vilja prova det här shampoot, så istället för att leta upp en sax så kommer det sluta med att när jag nästa gång ska inhandla nytt shampoo och ser den här sorten på hyllan kommer att tänka "just det, det har jag ju inte provat, jag kunde ju inte öppna förpackningen".
Så vips har företaget sålt ett shampoo, UTAN att kunden vet om det är bra eller dåligt för man kommer ju inte in i gratisförpackningen.
Förjävla smart affärsidé!
