nånting som alltid hade legat i halvdunkel

Igår hade jag ballet. Vilken fantastisk lektion! Det är nog den bästa balletlektionen jag har varit på i hela mitt liv. Jag gick därifrån med fjärilar i magen och ett obekant lugn i hela kroppen.

Det var en ny lärare, en fransman. (Det lät som om jag pratade om en korv). I mitten av lektionen kom han fram till mig och sa "Du är vacker Johanna, glöm aldrig det". Jag är ju ingen professionell dansare på något sätt, jag gör det för att det är kul och för att jag mår bra av det och för att min hemliga dröm är att bli musikalartist. Den här läraren förstod att jag behövde höra att jag var bra. Det är jag väldigt tacksam för.

Särskilt just nu, mitt i min "anti-allting-som-kan-tänkas-få-mig-att-känna-mig-ful-och-dålig-period". Jag undviker bloggar, tjejtidningar och typiska tjejprat. Det har hjälpt, jag har hållt på en vecka och det känns redan bättre, och så danslärarens ord ovanpå det. Känns bra!

Igår fick jag förresten ett samtal och ett erbjudande om arbetsintervju. YES! Burger King på Mobilia, oooh, drömmen! Haha, skämt åsido. Jag gör anything för lite mer pengar i kassan och för att kunna starta ett sparkonto. Anything. Okej, kanske inte riktigt anything, men nästan. JAG VILL HA DETTA JOBBET. Jag ska vara så jäkla övertrevlig och översocial och överutåtriktad och överambitiös och överbra på tisdag när det är arbetsintervju.

Så kan nog jobbet bli mitt. Jag menar jag har ju erfarenhet inom yrket (wow, välmeriterad) och jag är ganska trevlig när jag sätter den sidan till!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0