Manus-inläsning

Jag älskar teater. Jag älskar att stå på scen. Jag älskar att få en ny roll att anamma och lära känna och jag älskar när jag väl klurat mig igenom ett manus och när jag kan replikerna.

Men jag hatar att sitta och traggla igenom dem. Det är det värsta jag vet. Just nu önskar jag att jag hade en dubbelhäftande hjärna som snappade upp alla ord jag läste ordagrannt. Så att jag slapp att sitta och traggla. Jag har visserligen ett ganska bra minne, ibland till och med lite fotografiskt, men missar man ett ord så låter en replik fel och då blir allt fel.

Men till ikväll ska alla repliker sitta. Jag klarar det. Dessutom vågar jag inte riskera någonting annat, det är inte för uppskattat att var borta från repetitionerna i tre veckor för att sedan komma tillbaka och inte kunna ett dyft.

Skärpning!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0